Användarverktyg

Webbverktyg


neuro-psykiatriska-diagnoser-npf

NEURO-PSYKIATRISKA DIAGNOSER - NPF

Till neuropsykiatriska diagnoser räknas främst ADHD, ADD Autism (Aspergers syndrom). Man benämner ofta dessa som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - npf.

Det finns internationella kriterier som ska vara uppfyllda för att en diagnos ska fastställas. Beroende på vilken institution det gäller så använder man antingen kriterierna i DSM-5 eller ICD-10.

Det finns fem viktiga punkter att ta hänsyn till för att ställa en npf-diagnos

  1. Det problematiska beteendet ska finnas före tolv års ålder.
  2. Det problematiska beteendet ska finnas i minst två sammanhang/miljöer. Tex hem, skola, fotbollsträning, danskursen, släktfika mfl. (det gills inte om problemen visas tex på två olika ämneslektioner i skolan)
  3. Svårigheterna/problemen ska vara av sådan art att barnet behöver stöd av en vuxen för att klara det som kan anses vara normalt för åldern.
  4. Inget annat ska kunna förklara svårigheterna/problemen. Tex depression, trauma, utsatt för mobbning, understimulans, felstimulans mm.
  5. Man bör vara medveten om att en diagnos kan ”växa bort”. Dvs att barn växer och utvecklas hela tiden och därför bör man ompröva diagnosen med jämna mellanrum, tex vartannat år.

Diagnoskriterierna ger stort utrymme för tolkning vilket medför att det förekommer feldiagnostisering - både under- som över-diagnostisering. Jag hörde om en psykolog som hänvisade till att barnet hade problem både på matematiklektionerna och idrotten och då var det på två ställen som uppfyllde kriteriet för ”två sammanhang/miljöer”. Det menar jag är en allvarlig feltolkning. Jag menar att svårigheterna måste finnas både hemma och i skola/fritid. Dvs miljöer som är kravfyllda, inte är så kravfyllda och aktiviteter som är självvalda.

Vidare finns det feltolkning av ”social förmåga”. Om det skiljer 20-30 IQ-enheter mellan två individer så har de sällan något gemensamt. Lågt begåvade barn väljs bort av ”normalbegåvade”. Särskilt begåvade barn vill väldigt sällan umgås med normalbegåvade barn. De går hellre ensamma - vilket kan feltolkas som ”sociala svårigheter.

Hemmet kan också vara omedvetna om de anpassningar man gjort så att barnets ADHD ”maskeras”. Likaså kan överkrav, stress och trauman ge beteenden som liknar npf-diagnoser. Inte ovanligt att barn/elever som är utsatta för mobbning uppvisar alla möjliga beteendestörningar som kan se ut som diagnoser.

Med tanke på ovanstående är det oerhört viktigt att det är kompetent personal, av Socialstyrelsen legitimerade, som bedömer diagnos eller inte diagnos.

Se även: sarbegavning-och-psykiatri
Gunilla Gerland - Lärarna och diagnoserna – eller "allt är inte vad det ser ut att vara".

neuro-psykiatriska-diagnoser-npf.txt · Senast uppdaterad: 2021/03/08 11:35 av anita