Användarverktyg

Webbverktyg


dagens-fundering-ar-2021

DAGENS FUNDERING ÅR 2021

Med ojämna mellanrum lägger jag upp något som jag för tillfället funderat över. Ibland har jag svaret - ibland inte.

2021-11-19 Om man är för bra så förlorar man

Jag såg en dansk TV-serie om en lärare (Rita) och i ett av avsnitten skulle man ha idrottsdag med fotbollsmatch. Några lärare hade då beslutat att det ena laget (som förväntades vinna stort) inte fick göra fler än 5 mål. Om de gjorde fler så skulle motståndarlaget vinna! Det går att översätta till särskilt begåvades situation i skolan. Man får inte vara för bra för då förlorar man./Anita Kullander

2021-10-28 Tester och ”prestations -noja”

Många föräldrar berättar om deras barns rädsla för tester och prov i skolan. Tester ses som ett bevis på begåvning, intelligens och sammanblandar det med människovärde.

Jag menar att det är viktigt att se tester för vad de är, dvs ett mått på vad eleven för tillfället kan. Eleven får därmed också själv information om det och kan tillsammans med lärare planera hur man går vidare. Det är alltså skolans ansvar att se till att eleven lär sig så mycket som möjligt.

Skolan mäter elevers kunskaper med test/prov/skrivningar och liknande. Så har det alltid varit och så kommer det förbli.

Skolan har ett uppdrag att utifrån en förutbestämd läroplan undervisa. För skolan är det därför viktigt att veta vad eleven kan för att bedöma vad som behöver kompletteras med via stöd eller stimulans. Enligt skollagen så gäller detta oavsett på vilken kunskapsnivå eleven ligger på.

Man skulle kunna vända på det – ett test visar vad skolan har lyckats lära ut.

2021-09-30 VARFÖR SA DU INGET?

Alltemellanåt hamnar våra barn i situationer som vi vuxna tycker att de borde ha berättat för oss föräldrar. Det kan vara allt emellan något som gått sönder eller att de gjort något otillåtet eller olämpligt, blivit utsatta för trakasserier, lögner eller tom mobbning. När vi föräldrar får reda på det så är (vanligtvis) vår första kommentar till barnet (ofta med anklagande tonfall):

”VARFÖR SA DU INGET”

Varpå barnet svarar med tystnad, ”vet inte” eller ”du skulle bli så arg”. Vår kommentar vänder helt plötsligt skulden och ansvaret på barnet!

Den fråga vi egentligen borde ställa är till oss själva:

VARFÖR VILLE DU INTE SÄGA NÅGOT?

Vad trodde barnet skulle hända om det berättade? Varför har barnet inte förtroende för mig och min förmåga att hjälpa till?

Smarta barn har en utvecklad förmåga att förutspå händelser vilket inte alltid blir så konstruktivt. ”Om jag berättar för pappa så blir han arg och ringer den andra pojkens pappa. Då får den andra pojken datorförbud och det är synd om honom då”.

Oavsett hur smarta barnen är så har de inte tillräckligt med kunskaper och erfarenheter som gör att de kan dra felaktiga slutsatser. De kan inte veta att vi med vår livserfarenhet, förnuft och förstånd gör att vi kan hjälpa och stödja i knepiga situationer.

Därför måste vi fundera över hur vi formulerar oss – då det har hänt det som inte borde hända.

2021-09-14 - Drillande föräldrar och drillade barn

Vad innebär det att ”drilla” någon. Svensk Ordbok: Drilla: Mekaniskt öva in färdighet hos soldat, elev eller dylikt.

Ganska ofta misstros föräldrar till särskilt begåvade barn att de har drillat dem. Kunskaper som ligger högt över vad som förväntas utifrån åldern antas vara ”drillade”, mekaniskt inövade för att kunna briljera på fester mm.

Ordet ”drilla” kopplar jag ihop med utantill-inlärning av psalmverser, historiska årtal, Sveriges kungar, USA’s presidenter, multiplikationstabellen mm. Dvs det som oftast kopplas ihop med skolan.

Skolan lär ut kunskaper ”uti-fall-att” man behöver det i framtiden. ”Det är bra att kunna inför framtiden” är en vanlig fras som man hör i skolan.

Något som är typiskt för särskilt begåvade barn är att de inte går att tvinga till inlärning av något som de själva inte ser nyttan av. De lär sig vad de för tillfället är intresserade av eller av olika anledningar behöver.

Jag tror att det är väldigt få föräldrar som klarar av att (eller vill) drilla eller tvinga sina barn till inlärning. Däremot menar jag att det är skolan som ”drillar” elever med sina upprepningar och sk överinlärning.

2021-03-21 - Ping-pong

När föräldrar är missnöjda med skolan så talar de om för skolan (pedagogen) att de gör fel.
Pedagogen blir då vanligtvis kränkt i sin yrkesroll och bollar tillbaka.
Föräldrarna rekommenderas att utreda sitt barn med misstanke om en npf-diagnos.
Föräldrarna kommer tillbaka med ett psykologutlåtande som anger en hög begåvning utan diagnos.
Psykologen har gett anvisningar till skolan om Acceleration och Berikning.
Pedagogen har återigen fått anvisningar utifrån hur denne ska sköta sitt myndighetsuppdrag - dvs. undervisa.
Så fortsätter ping-pong-matchen och förslag, ursäkter, undanflykter mm. bollas fram och tillbaka och inget ändras i skolan. Både föräldrar och pedagog är missnöjda för att inte tala om eleven.

Ett högt IQ anger förmågan till inlärning - inte vad individen kan och vad skolan ska komplettera med.

För att en pedagog ska bli engagerad i sitt uppdrag så måste denne själv upptäcka elevens förmågor. Pedagogen måste lockas att bli nyfiken på eleven och vilja veta vad den kan och och inte. Min rekommendation är därför att föräldrar ställer frågor till pedagogen. Vet ni vad han/hon kan? Vet ni vilken kunskapsnivå eleven ligger på i respektive ämne? Vilka situationer och/eller pedagoger fungerar bra respektive inte så bra? Vilka insatser har provats och hur har dessa utvärderats?

Skolan är en myndighet (dvs. den kommunala skolan) och föräldrar kan inte tala om hur de ska sköta sitt myndighetsuppdrag. Däremot kan och bör de påtala när något inte fungerar och kräva att skolan skaffsr sig kunskaper och förändrar sina metoder.

2021-01-27 Processen före en ev diagnos

Om en patient kommer till doktorn och säger ”jag har ont i magen” så svarar inte doktorn med en diagnos direkt. Doktorn ställer frågor som hur länge, hur stark smärtan är, vad man ätit, urin och avföring, osv osv. Läkaren försöker att först och främst utreda om det finns någon enkel förklaring till magsmärtorna. Att ta till magröntgen och ev operation kommer allra sist i utredningsprocessen.

Likadant borde det vara när man träffar på ett barn eller elev som på olika sätt inte fungerar bra i skolan. Innan man börjar prata om diagnos borde det utredas och säkerställas att inget annat kan förklara barnets/elevens vantrivsel eller problematiska beteende.

2021-01-27 Skollagen från 2011

År 2011 började en ny Skollag gälla och då tänker jag främst på Kap 3, § 2, med meningarna ”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” samt ””Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” Egentligen är det en ganska revolutionerande formulering - som kom helt obemärkt. Helt plötsligt ska alla elever ges samma möjligheter till stöd och stimulans för att utvecklas optimalt. Lika plötsligt fick pedagogerna helt nya direktiv och skulle ställa om sig över en natt - utan information, utan fortbildning och utan stöd från skolledning eller elevhälsan. Alldeles för många inom skolans värld är totalt obekanta med denna lag och fortsätter således att arbeta som de gjorde innan år 2011.

Se även:

dagens-fundering-ar-2021.txt · Senast uppdaterad: 2021/11/19 18:26 av anita