Särskilt begåvade barn (och vuxna) har naturligtvis samma behov av vänskap som alla andra. Däremot har de inte så lätt att hitta några intellektuella jämlikar, med samma grundsyn på etik, moral och empati.

Om det skiljer mer än 20 IK-enheter (intelligenskvot) mellan två personer så har de inget intellektuellt utbyte av varandra. De kan visserligen umgås men det blir då begränsat. Det är då den högt begåvade som måste anpassa sig, vilket kan vara ansträngande och det är inte så konstigt om den mer begåvade vill vila i ensamhet emellanåt.

En mamma berättar att hon skulle hämta sin 3-åriga dotter på förskolan. Till hennes glädje såg hon att dottern lekte med en jämnårig flicka i gruppen. Mamman frågade om de skulle bjuda hem den andra flickan så att de kunde fortsätta att leka tillsammans. Dottern suckade och utbrast: Men mamma, jag har varit med barn hela da'n!

Det var tydligt att dottern inte såg sig som en i gruppen - utan hon anpassade sig efter de andra barnens nivå. När hon kom hem ville hon göra saker på sin nivå. Många barn och elever beskriver just sin skoltid på det viset. De anpassar sig efter gruppen men ”tiger och lider” eller så väljer de ensamheten framför att vantrivas i gruppen.
Forskningen har angett att c:a 5% av befolkningen kan anses vara särskilt begåvade. Det innebär i praktiken att urvalet av kamrater som fungerar i ålder och intressen, blir mycket begränsat. Då är det begripligt att våra smarta barn hellre söker sig till vuxna i skolan än sina klasskamrater.

Men om de inte har några kamrater så bedöms de ha sociala svårigheter.



Se även:
Barns utveckling
e-boken Utanför Ramarna
Filurums sommarläger
Särskild begåvning och vänskap
Play Partner” or “Sure Shelter”: What gifted children look for in friendship
Gifted children and Erikson's theory of psychosocial development
Psychosocial development in intellectually gifted children.
Silverman Kreger, Linda. Social Development in the Gifted

Filuren funderar:
På skolan prioriterar man åldersindelning före kompetens, detta som en förberedelse för arbetslivet där man händelsevis gör omvänd prioritering. Undervisningen ska bla. stimulera logiskt tänkande.