Plötsligt larmade en skola till Elevhälsan om en elev som inte ville gå till skolan och skolan ville inte ha henne. En elev som var provocerande och i högsta grad antiauktoritär. Elevhälsans chef bestämde att i Rättvik ska man inte ha några hemmasittare. Skolpsykologen hade tidigare gjort en psykologutredning som visade på särskilt hög begåvning. Eleven skrevs upp två årskurser till år 6. Vartefter så kom gruppen att ha c:a 15 elever som kom och gick i olika konstellationer. Enligt pedagogerna var det ett lyckat koncept, Elevhälsans samlade resurser stöttade på olika sätt. Rektorerna var nöjda, föräldrarna var nöjda och naturligtvis eleverna - för det mesta. Målet var att eleverna skulle tillbaka till sina ordinarie klasser så mycket som möjligt emedan eleverna ville vara i Samundervisningen så mycket som möjligt. Det satt elever utanför klassrumsdörren och som självmant tog kontakt med lärarna och bad att få gå där istället för sin vanliga klass.

Nåväl - ett par år efter att jag slutat som skolpsykolog så kom det en ny rektor till Rättviksskolan där grundsärskolan hade sina lokaler och samundervisningen bedrevs. Den nya rektorn ville inte ha någon samundervisningsgrupp och alltihop föll ihop som ett korthus.

Två pedagoger berättar om deras arbete i Samundervisningsgruppen

I Gunilla Gerlands bok Hjälpmedelsboken har hon skrivit om Samundervisningsgruppen.