Nu vill han hjälpa andra med särskild begåvning

Fredrik Löfgren från Sifferbo är robotexpert som vunnit Genikampen. Men i grundskolan saknade han utmaningar på rätt nivå. Nu vill han förbättra villkoren för barn med särskild begåvning. Han peppar också själv elever, bland annat på Montessoriskolan i Falun.

Bordet är inrett som i rymden. Snart ska barn i årskurs ett få legorobotar att hämta månstenar. Fredrik Löfgren, 24 år, besöker Montessoriskolan varannan vecka och träffar teknikdrivna elever. Han känner igen sig. Men lektionerna i matematik, fysik och teknik i grundskolan beskriver han som urtråkiga.

– Jag fattade aldrig varför läraren började om med samma saker varje gång. Och varför inte de andra förstod.

– Idag ser jag det som slöseri med talang. Som att säga till Zlatan när han har spelat jättebra att han inte får fortsätta till nästa liga, utan ska spela handboll fast han inte är intresserad av det, bara för att vänta till lagkamraterna är på samma nivå. Riktigt svår blev perioden då han tillrättavisade läraren som inte ville blir utmanad av en elev. Skolpersonalen portade också Fredrik i ett halvår från datasalen när han ville testa det spel han själv hade utvecklat. Spel var negativt, tyckte lärarna.

Han löste snabbt sina uppgifter. Då blev han tillsagd att sitta stilla och läsa en bok.

– Idag ser jag det som slöseri med talang. Som att säga till Zlatan när han har spelat jättebra att han inte får fortsätta till nästa liga, utan ska spela handboll fast han inte är intresserad av det, bara för att vänta till lagkamraterna är på samma nivå.

Riktigt svår blev perioden då han tillrättavisade läraren som inte ville blir utmanad av en elev.

Skolpersonalen portade också Fredrik i ett halvår från datasalen när han ville testa det spel han själv hade utvecklat. Spel var negativt, tyckte lärarna.

Men på Soltorgsgymnasiet i Borlänge visade rektor stor förståelse. Fredrik Löfgren fick tillgång till skolan på fritiden och ett eget arbetsrum ovanpå rektors kontor. På sitt rum ägnade sig Fredrik åt experiment i full frihet, även med skolans speglar i en uppfinning om optik.

– Efter två månader sprang jag ner till rektorn och skrek av glädje: Hasse, det fungerar!

Nu åker Fredrik Löfgren runt i landet för att få pedagoger att ta hand om elever som ligger långt framme.

– Kontakta närmaste övre nivå, högstadiet, gymnasiet eller högskolan. Det finns också föreningar som hjälper till.

Han vet att bristen på utmaningar kan leda till trots och oro i klassrummen. Men inte alltid ser lärare att orsaken är understimulering, erfar han.

Formellt är benämningen särbegåvade barn. Den kan leda till missförstånd, framhåller Fredrik Löfgren. Han har varit med om att omgivningen tror att han talar om särskolan.

– Jag brukar säga överbegåvade barn. I matematiken känner han igen dem bland elever som snabbt ser mönster och förstår logiken. – Då ger jag utmanade uppgifter.

Han visar den öppnade radioapparaten som en elev nu bygger om till en metalldetektor.

Han brukar också lämna sina kontaktuppgifter och finns tillgänglig när som helst för barn och ungdomar som kört fast.

Han saknade själv en mentor, och gör det kanske fortfarande, berättar Fredrik Löfgren. – Även idag, på universitet i Linköping, kan det hända att jag sitter där och är färdig och undrar varför andra tycker att det är så svårt.

Bilder: Karin Sundin