SKOLANS ORGANISATION

Den svenska skolan har en lång tradition som grundades på att andra skulle bestämma vad man skulle lära sig. Från början var det prästerna som förhörde folk på katekesen - som man skulle kunna oavsett om man kunde läsa eller inte. Själva läsandet var också bara tillåtet för vissa kategorier. Den som tillhörde ”fel kategori” och av någon anledning hade lärt sig läsa, gjorde bäst i att dölja det för prästen. Man kan fortfarande se spår av detta i dagens moderna skola.

Foto: Anita Hogeborn Kullander

Oavsett vad skollagen säger så är det inte välkommet med elever som vill lära sig mer än vad årskursen bjuder på. Elever som själva lärt sig mer än förväntat misstänkliggörs och föräldrarna anklagas för att drilla sina barn.

Individer som tänker fritt och stort har historiskt ansetts som knäppa, mentalsjuka och bör låsas in på mentalsjukhus. De ansågs (anses) som farliga. Man blandar ihop kunskapsnivå med människovärde och säger ”du ska inte tro att du är mer värd bara för att du kan mer”.

Enhetsskolan skulle garantera att alla elever fick samma enhetliga undervisning. Läraren hade en tydlig läroplan för vad som skulle läras ut - sedan blev det elevens ansvar för vilka betyg denne fick. Därefter kom Grundskolan som lade ansvaret på läraren/pedagogen för elevens betyg. Alla elever skulle garanteras att åtminstone få godkända betyg i alla ämnen - en grundutbildning. Då sattes också fokus på de elever som hade det svårast och det blev viktigt att utreda inlärningssvårigheter. Hjälpklasser och senare Grundsärskolan utvecklades. Elevhälsan och krav på tillgång till kurator, psykolog och skolhälsa lagstadgades.

Det var nu man helt tappade bort elever med förmåga till snabbare inlärning. Dessa fick inte ta tid från långsammare elever, blev därför oönskade, osedda och ibland tom utvisade ur klassrummet. Om det gavs tid till de snabbare eleverna så hindrades lärare att ge tid till långsammare elever och därmed uppfylla kravet på att alla skulle uppnå minst godkänt. En omöjlig uppgift för vilken lärare som helst. Understimulerade elever som ifrågasatte, protesterade och provocerade skulle nu utredas för diagnoser. Det måste vara fel på eleven - inte skolan. Av självbevarelsedrift började många begåvade elever, främst flickor att dölja sin kunskaper och förmågor - precis som det var förr.

Foto: Anita Hogeborn Kullander

Den nya skollagen from 2011, kap 3, 2§, formulerar att ”Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Man brukar säga att skolans värld och kultur är den allra svåraste och tar längst tid att förändra. Det har nu gått tio år sedan den senaste skollagen kom och man kan lätt konstatera att det är långt kvar tills vi kan säga att den ens är på väg att uppfyllas.

Skollagen är det inte fel på - tvärtom, det är efterlevnaden som inte fungerar. Naturligtvis finns det utmärkta undantag och det är stor skillnad mellan kommuner, skolor och olika lärare. Detta är något som måste åtgärdas snarast.

Fler sidor om skolan:
Valåret 2022 - Politik i skolfrågor
Skolan och eleverna
Skolan och vårdnadshavarna
Skolan och pedagogerna
Skolans organisation
Denice Scala 2002: Writing your school's gifted policy.pdf