Innehållsförteckning

Begåvningsbedömning

För att bedöma ett barns begåvning, dvs inlärningsförmåga, så finns det flera test att tillgå. Det vanligaste för barn i skolåldern är WISC (Wescler Intelligence Scale for Children).

Arbetsminne och Snabbhet

Testet består av flera deltest indelade i domäner. Jag ska här fokusera på domänerna arbetsminne och snabbhet. För det första är det viktigt att känna till att dessa två domäner inte anses vara tillräckligt valida och reliabla - dvs. testkonstruktörerna är inte tillräckligt säkra på att testen mäter de man avser att mäta.

När det gäller testning av särskilt begåvade barn så brukar resultaten i arbetsminne och snabbhet ligga lägre än de övriga domänerna - men vanligtvis inom normalvariationen. För att bedöma särskilt begåvade barns begåvningsnivå använder man därför oftast KRI-värdet (Kognitivt Resurs Index) där arbetsminne och snabbhet inte räknas med. KRI-värdet är oftast högre än HIK (HelskaleIndexKvot).

Feldiagnostisering

Eftersom testning av särskilt begåvade barn ofta får motsägande resultat mellan de olika domänerna så är det tyvärr vanligt att detta felbedöms av psykologer som inte har erfarenhet av eller kunskaper om testning av begåvade barn. Trots detta så används resultaten i dessa deltest ofta som förklaringar till olika diagnoser eller svårigheter.

Det finns flera förklaringar till varför särskilt begåvade barn får så motsägande resultat. Jag har testat många särskilt begåvade barn och de allra flesta av dem visar just denna skillnad. Min tolkning är att dels är testen ganska tråkiga och barnen är inte särskilt intresserade av att göra enformiga uppgifter som till synes inte har något syfte.

- tråkiga enformiga uppgifter
- inte tävlingsinriktade
- förstår inte syftet med uppgiften
- samt den fysiska förklaringen enligt S Hawking. Se nedan.

En elev sade: Jag tänker inte göra hela sidan. Jag gör en rad så att du ser att jag kan. Därför är det av stor vikt att man ordentligt förklarar varför man testar och vad testet ska visa på. Annars finns det risk att de inte presterar optimalt och psykologen feltolkar detta.

Det finns också en stor risk att skolan feltolkar testresultat och särskilt då arbetsminne och snabbhet med felbedömning och missriktade åtgärder som följd. I sammanhanget är det viktigt att veta att skolan inte får kräva vare sig psykologtestning eller diagnos för att sätta in adekvata åtgärder för att följa skollagen. Skolan har en skyldighet att själva göra en pedagogisk kartläggning för att bedöma behovet av åtgärder.

Dyslexi, syn- eller hörselnedsättning påverkar naturligtvis också resultaten negativt vilket inte alltid uppmärksammas innan testningen påbörjas.

Linda Kreger Silverman nämner i sin föreläsning att hon pratat med Stephen Hawking om detta som menar att hjärnan styrs av fysiska lagar: Neuroner, synapser och transmittorsubstanser blir inte snabbare med intelligens. Därför är det ovanligt med höga resultat inom domänerna arbetsminne och snabbhet.

Se vidare:

Artikel i Socialmedicinsk tidskrift.
Linda Kreger Silverman