Användarverktyg

Webbverktyg


socialstyrelsen-psykologutredning-i-skolan-2013

PDF att ladda ner: Socialstyrelsen - Psykologutredning i skolan.

Socialstyrelsen har gett ut anvisningar till skolpsykologer om hur en psykologutredning ska gå till. Viktig information som tydligt visar vad en skolpsykolog ska kräva att skolan ska ha gjort (och dokumenterat) innan det blir aktuellt med en vidare utredning av skolpsykologen. Bla anges det på sidan 20 att en pedagogisk kartläggning alltid ska föregå en psykologutredning.

Här är ett utdrag med de rödmarkerade rutorna i original-dokumentet som är en bra sammanfattning av dessa anvisningar:

SIDAN 11

  • Varje barn har rätt till lärande och utveckling på egna villkor och efter egna förutsättningar.
  • För att utvecklas behöver barnet mötas där det befinner sig kunskapsmässigt och känslomässigt.
  • En psykologisk utredning syftar till att förstå barnet bättre och ska inte göras om det inte kommer barnet till gagn.

SIDAN 14

  • I skolan uppmärksammas och utreds ofta svårigheter som inte varit uppenbara före skolstart.
  • Svårigheter i skolan kan bero på att miljön och aktiviteterna ställer felaktiga krav på det enskilda barnet.
  • Miljö eller pedagogik bör anpassas så att adekvata krav ställs på barnet och hinder för lärande och utveckling undanröjs.
  • Om anpassningarna inte ger önskat resultat kan det vara motiverat att utreda individfaktorer hos barnet.

SIDAN 15

En utredning kan vara påkallad såväl om barnet riskerar att inte uppnå kunskapskrav som om det stöter på andra svårigheter i sin skolsituation.
Det kan handla om barn eller ungdomar som

  • är i generella svårigheter att nå målen, och det finns misstankar om svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning ligger till grund för svårigheterna
  • är i mer specifika svårigheter att lära sig läsa, skriva eller räkna, men där begåvningsnivå och förmåga till abstrakt tänkande är åldersadekvat
  • har svårt att koncentrera sig, upprätthålla uppmärksamhet, strukturera eller planera sitt arbete
  • har svårt att fungera i klassrummet (svårt att vänta på sin tur, är oroliga, utagerande)
  • har svårt att interagera socialt
  • har svårt att ta förändringar och lätt blir oroliga vid rutinbrott
  • har hög frånvaro
  • uppvisar tecken på depression, ångest, ängslan, självskade- eller riskbeteenden.

Många barn kan uppvisa kombinationer av svårigheter.

SIDAN 17

  • Att läsa och skriva är färdigheter som utgör viktiga framgångsfaktorer i en människas liv.
  • Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för barns möjligheter att lyckas med läs- och skrivinlärning.
  • Att utveckla god läs- och skrivförmåga kräver mycket tid och är ett arbete som måste prioriteras.
  • Läs- och skrivsvårigheter måste uppmärksammas i ett tidigt skede.

SIDAN 19

  • Rektor beslutar om utredning och är även ansvarig för att barnet får det stöd som utredningen visat att det behöver.
  • Syftet med en utredning i skolan är inte att ställa en medicinsk eller (neuro-)psykiatrisk diagnos.
  • En formell diagnos är inte en förutsättning för att barnet ska få tillgång till det stöd det behöver.

Anitas kommentar: Även om det är rektor som beslutar att ge psykologen uppdrag att utreda eleven så har vårdnadshavare rätt att tacka nej till sådan utredning.

SIDAN 20

En pedagogisk kartläggning ska alltid föregå en psykologutredning.

SIDAN 22

En psykolog som utreder i skolan ska besitta erforderlig kompetens i att

  • identifiera barnets behov och anlägga ett barnperspektiv
  • sätta utredningen i sitt sammanhang
  • tillämpa psykologiska och psykometriska kunskaper
  • tolka och kommunicera utredningens resultat
  • tillsammans med pedagoger överföra resultatet till praktiska åtgärder.

SIDAN 23

  • Psykologen ansvarar för att välja metoder som svarar mot utredningens syfte, det enskilda barnet samt yttre omständigheter.
  • Samtal med föräldrar och barn och observation i skolmiljön är en viktig del av psykologutredningen.
  • Utredningens omfattning och innehåll anpassas efter barnet och frågeställningen.

Anitas kommentar: Psykologen ska även tillsammans med vårdnadshavarna komma överens om vad syftet med utredningen är, vilka eventuella resultat (diagnoser) som det kan handla om.

SIDAN 32

Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kan ha många orsaker. Vad som ligger till grund för svårigheterna är viktigt att förstå för att kunna vidta lämpliga åtgärder.

SIDAN 35

  • En viktig del av utredningen är att tolka, utvärdera och uttrycka resultatet och tid måste avsättas även till detta arbete.
  • Utlåtandet är inte en allmän beskrivning av barnet utan är skrivet vid en viss tidpunkt och med ett visst syfte.
  • Av utlåtandet ska tydligt framgå vilka metoder och informationskällor som det bygger på.
  • Ett utlåtande har alltid en tilltänkt mottagare och information och ordval ska anpassas därefter.

SIDAN 36

  • Om barnet har en annan kulturell och språklig bakgrund måste utredningen ha en extra försiktig och prövande inriktning.
  • Även barn som pratar bra svenska kan ha sociokulturella erfarenheter som gör testuppgifter och normer mer eller mindre ogiltiga.
  • Ett svenskspråkigt test som är utprövat under västerländska förhållanden gör inte rättvisa åt ett barn som är uppvuxet med ett annat språk och i en helt annan miljö.
  • Användning av tolk kan bidra till utredningens kvalitet, men kräver såväl medvetenhet som övning.

SIDAN 38

  • Samverkan kring barn i svårigheter är en förutsättning för att insatser ska lyckas.
  • Skolan har naturligt en nyckelroll i denna samverkan.
  • God samverkan förutsätter tydlighet i struktur och ansvarsfördelning.

Se även:
Utdrag ur Psykologutredning i skolan Socialstyrelsen - sid 34 och 35

socialstyrelsen-psykologutredning-i-skolan-2013.txt · Senast uppdaterad: 2021/12/25 21:14 av anita