Användarverktyg

Webbverktyg


skollagen

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar medFöregående version.
Nästa version.
Föregående version.
skollagen [2020/11/15 15:19] anitaskollagen [2022/01/15 13:18] (aktuell) anita
Rad 4: Rad 4:
 Den svenska skolan hedras av att alla, oavsett funktionsuppsättning, har skolplikt. Den obligatoriska skolan har länge haft två läroplaner; grundsärskolan och grundskolan. Även det frivilliga gymnasiet har den uppdelningen.  Den svenska skolan hedras av att alla, oavsett funktionsuppsättning, har skolplikt. Den obligatoriska skolan har länge haft två läroplaner; grundsärskolan och grundskolan. Även det frivilliga gymnasiet har den uppdelningen. 
 Det är för oss självklart att anpassa undervisningen efter olika inlärningsförmågor. Kanske syns detta tydligast inom grundsärskolan där elever som uppnår grundskolans mål i något eller några ämnen också har rätt att få betyg utifrån grundskolans mål. Där är det självklart att elever inte hålls tillbaka i sin utveckling och man strävar hela tiden efter varje elevs högsta förmåga. Målet är maximal utveckling både akademiskt och socialt. Inkluderingen, dvs att undervisning anpassas efter de individer som ingår i gruppen i motsats till integrering där individen anpassas efter gruppen, är självklar och har i stort sett alltid varit det inom grundsärskolan. Det är också självklart att elever i respektive läroplan har olika inlärningstakt och under den 9-åriga skolan har man nått olika långt i sin utveckling. En högfungerande särskoleelev förväntas nå en kunskapsnivå som kan jämföras med grundskolans år 5 när den går ut år 9. \\ Det är för oss självklart att anpassa undervisningen efter olika inlärningsförmågor. Kanske syns detta tydligast inom grundsärskolan där elever som uppnår grundskolans mål i något eller några ämnen också har rätt att få betyg utifrån grundskolans mål. Där är det självklart att elever inte hålls tillbaka i sin utveckling och man strävar hela tiden efter varje elevs högsta förmåga. Målet är maximal utveckling både akademiskt och socialt. Inkluderingen, dvs att undervisning anpassas efter de individer som ingår i gruppen i motsats till integrering där individen anpassas efter gruppen, är självklar och har i stort sett alltid varit det inom grundsärskolan. Det är också självklart att elever i respektive läroplan har olika inlärningstakt och under den 9-åriga skolan har man nått olika långt i sin utveckling. En högfungerande särskoleelev förväntas nå en kunskapsnivå som kan jämföras med grundskolans år 5 när den går ut år 9. \\
-  +<html> 
-  * Det borde vara lika självklart för en högfungerande elev i grundskolan att få betyg utifrån gymnasiets studieplan i ett eller flera ämnen som det är för en elev i grundsärskolan att få betyg utifrån grundskolans studieplan – förutsatt att man uppnått målen. \\  +<figure style="float: right; margin-left: 2em"> 
-  * Det borde vara lika självklart för en grundskoleelev att undervisas i ett eller flera ämnen på gymnasienivå om eleven har uppnått grundskolans mål för år 9 i aktuellt ämne\\      +</html> 
-  * Det borde vara självklart att särskilt högt begåvade elever har rätt att tenta av ämnen och snabbare få tillgång till högre studier.\\     +{{:undefined:3_06_arg_fisk_framifran.jpg?400|}} 
 +<html> 
 +<figcaption style="clear: right; max-width: 400px"> 
 +</html> 
 +Pojke på 3:06 år ritar en arg fisk framifrån 
 +<html> 
 +</figcaption></figure> 
 +</html> 
 +  * Det borde vara lika självklart för en högfungerande elev i grundskolan att få betyg utifrån gymnasiets studieplan i ett eller flera ämnen som det är för en elev i grundsärskolan att få betyg utifrån grundskolans studieplan – förutsatt att man uppnått målen.   
 + 
 +  * Det borde vara lika självklart för en grundskoleelev att undervisas i ett eller flera ämnen på gymnasienivå om eleven har uppnått grundskolans mål för år 9 i aktuellt ämne 
 + 
 +  * Det borde vara självklart att särskilt högt begåvade elever har rätt att tenta av ämnen och snabbare få tillgång till högre studier.\\  
 +    
   * Det borde vara självklart att ingen elev hålls tillbaka och bromsas i sin utveckling oavsett vilken nivå det gäller.   * Det borde vara självklart att ingen elev hålls tillbaka och bromsas i sin utveckling oavsett vilken nivå det gäller.
          
Rad 23: Rad 36:
 [[Piska eller morot|Del 3. Piska eller Morot]] \\  [[Piska eller morot|Del 3. Piska eller Morot]] \\ 
 [[Sociala sammanhang| Del 4. Sociala Sammanhang]] \\  [[Sociala sammanhang| Del 4. Sociala Sammanhang]] \\ 
-[[Skollagen|Del 5. Skolan och Skollagen|]] \\ +Del 5. Skolan och Skollagen\\
 [[Våga fråga - orka lyssna| Del 6.Våga fråga - orka Lyssna]] \\ [[Våga fråga - orka lyssna| Del 6.Våga fråga - orka Lyssna]] \\
 [[ulla-risling-leg.-psykolog|Del 7. Hög intelligens hos andra kan vara narcissistiskt sårande]] [[ulla-risling-leg.-psykolog|Del 7. Hög intelligens hos andra kan vara narcissistiskt sårande]]
  
  
skollagen.1605449985.txt.gz · Senast uppdaterad: 2020/11/15 15:19 av anita