Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== Pedagogisk kartläggning ======
<html>
<figure style="float: right; margin-left: 2em">
</html>
{{:undefined:felix_okand_tidning_1.jpg?200|}}
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 200px">
</html>
Artikel i okänd tidning
<html>
</figcaption></figure>
</html>

Pedagogens stora utmaning är elever som faller ”utanför ramarna”. Det kan vara beteende, uppförande, provocerande och/eller undvikande attityder. I värsta fall även skolvägran. Med det följer ofta föräldrar som uttrycker sitt missnöje med skolans insatser.

Inte helt ovanligt att pedagoger då hänvisar till psykologutredning. Men då hoppar man över ett viktigt steg. Först av allt måste man fundera över vad som är det viktigaste att veta om eleven.

Oavsett om det gäller inlärningssvårigheter eller ”inlärningslättigheter” så är den pedagogiska kartläggningen (-utredningen) en mycket bra metod för att ta reda på en elevs kunskapsnivåer inom respektive skolämne.

**Den pedagogiska kartläggningen syftar till att samla information om en elevs hela skolsituation**.

Det finns flera olika mallar varav de flesta missar det viktigaste – nämligen:

      * elevens högsta nivå i respektive ämne – helst då jämfört med årskurser
  *     vilka lärare/skolpersonal de fungerar bra med resp inte så bra med
  *     vilka ämnen som eleven är särskilt intresserad av resp inte så intresserad av
  *     vilka åtgärder skolan provat och utvärderingen av dessa
  *     vårdnadshavares och elevens åsikter/kommentarer kring skolgången


**Bra frågor för föräldrar att ställa till skolan:**

      * Vet ni vad mitt barn kan i respektive ämne - vilken nivå?
  *     Vet ni när det fungerar bra respektive inte så bra
  *     Vet ni vilka lärare det fungerar bra med respektive inte så bra med
  *     Vilka insatser har provats?
  *     Hur har dessa utvärderats?
  *     Hur tolkar ni skollagen kap 3, paragraf 2 - Den sista meningen: ”Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2022:146).”

Denna information säger mycket mer om eleven (och skolan) än vad en [[https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/utredningar-och-test/psykologutredningar|psykologutredning]] gör och är därför viktig. Ganska självklart att detta bör göras innan psykolog kopplas in. Se även: [[infor-psykologkontakt|Inför psykologutredning]].

Nordahls punkter är också användbara när man intervjuar en elev om sin skolgång, vad som påverkar [[synen-pa-begavning|uppmärksamhet och engagemang]]. 

  * Fackligt - (Jag lär mig mycket i skolan)\\
  * Socialt - (Jag har det bra i skolan)\\
  * Didaktiskt – (lärarens metoder passar mig)\\
  * Förväntningar - (Det förväntas mycket av mig)\\

Idealsvaren från eleven står inom parentes

**Se även:** \\ 
[[e-bok-utanfor-ramarna-2018|e-boken Utanför Ramarna]] \\

----
{{:stjarna_svart_ram.png?30 |}}
**Filuren funderar:** Till Oskar, 6 år: Välkommen till skolan – den sista utposten av ålderssegregerad verksamhet i det moderna samhället!