Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== ”Liten medvetenhet om högbegåvade barns behov” ======

**Psykologtidningen 2016-02-09** 

AKTUELLT. 3 frågor till Leigh Jamison Rundkvist, student på psykologprogrammet termin 10 vid
Karolinska institutet, föreläsare om särskilt begåvade barn och en av referenspersonerna till
Skolverkets nya informationsmaterial om särskilt begåvade elever. Enligt Skolverket är cirka 5
procent av alla barn högbegåvade.
{{:leigh_jamison.png?direct&200 | Leigh Jamison Rundkvist. Foto: Privat}} \\ 
//1. Vad ligger bakom ditt intresse för särskilt begåvade barn,
//
– Jag är själv förälder till barn med så kallad särskild begåvning
och har sett hur låg medvetenheten kan vara i skolorna på alla
nivåer, även bland skolpsykologer, om de särskilda behov som
dessa barn har. Under min praktik som skolpsykolog frågade jag
runt bland kolleger och fann att bara ett fåtal var medvetna om
dessa barns behov. Samtal med föreläsare på
psykologprogrammet och kliniskt verksamma psykologer har
antytt att kunskapen även är mycket ojämn inom barn- och
ungdomspsykiatrin.

//2. Vilka risker finns det om dessa barn inte upptäcks och får en anpassad miljö i skolan och i
hemmet?// 
– En del kan klara sig hyfsat men det gäller långt ifrån alla, och för vissa kan det gå riktigt illa. En
del barn upplever att undervisningen går allt för långsamt och kan lätt bli rastlösa och tappa
koncentrationen, och vid en utredning finns en risk att barnen felaktigt får diagnosen ADHD. De
kan uppfattas som trotsiga eller skolvägra helt. En annan risk är att dessa barn inte fungerar bra
socialt med sina normalbegåvade klasskamrater, de kan bli isolerade och kanske mobbade.

– En anpassad skolgång handlar om acceleration, att barnet får möjlighet till snabbare inlärning
genom mer avancerade läromedel eller kanske genom att hoppa över en årskurs, det handlar om
berikning i form av mer individuellt fördjupningsarbete utöver vad som står i läroplanen, och om
umgänge med andra högbegåvade barn för att få fungera normalt utifrån sina förutsättningar i lekar
och samspel. Det kan röra sig om minst en elev i varje klass.

//3. Hur ska skolpsykologer agera för att upptäcka dessa barn?//

– En del särskilt begåvade barn upptäcks genom höga prestationer på begåvningstest eller inom sina
intresseområden. Andra kan ogilla testning eller underprestera av andra skäl och då får man lägga
ett pussel utifrån hur barnet fungerar i hemmet och skolan; det kan handla om hur avancerat barnet
resonerar, vilken typ av böcker det läser, hur uppfinningsrikt det leker, etc.

– Risken för feldiagnostisering av dessa barn omnämns ofta i litteraturen. Dessutom existerar en rad
listor på hur särskilt begåvade barn ”är”, listor med begränsat vetenskapligt stöd. Som skol- eller
barnpsykolog är det därför viktigt att skaffa sig goda kunskaper om dessa barn.

Läs mer:
[[http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661|Skolverkets informationsmaterial om särskilt begåvade barn.]] \\ 
[[https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/44860|Leigh Jamison Rundkvists vetenskapliga artikel Misdiagnosis of ADHD/ASD in gifted children i
Karolinska institutets öppna arkiv.]]

Skribent \\ 
Peter Örn