Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== KALMAR KOMMUNS HANDLINGSPLAN ======
(kopia av deras pdf)\\

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK\\
Fastställt av Dokumentansvarig  Mats Linde & Clas Wolke 2022-10-07\\

**Vägledning - Särskilt begåvade barn och elever 2022-2023**

== INLEDNING ==

Särskilt begåvade barn och elever behöver en undervisning som ger dem
möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolans ansvar för att
organisera en undervisning så att dessa behov kan tillgodoses står i
styrdokumentens formuleringar om att elever som lätt når de kunskapskrav
som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i
sin kunskapsutveckling (Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2).
Denna vägledning innehåller beskrivningar av hur särskilt begåvade barn och
elever kan uppmärksammas och betydelsen av pedagogers kompetens av att
möta och förstå dessa barn och elever. Vidare beskrivs hur undervisning kan
differentieras genom organisation och innehåll för att stimulera särskilt
begåvade barn och elever. Vägledningen vänder sig till pedagoger i förskola,
förskoleklass, fritidshem och grundskola och utgår från vetenskaplig litteratur
och styrdokument för de olika skolformerna.

=== Syfte med vägledningen ===

Vägledningens tre syften är att:\\
• Ge riktlinjer hur barn och elever med särskild begåvning kan
uppmärksammas och bemötas.\\
• Beskriva hur undervisning av särskilt begåvade barn och elever kan
differentieras, organisatoriskt och pedagogiskt.\\
• Beskriva de kompetenshöjande insatser som huvudmannen ansvarar för.\\

=== Uppmärksamma och bemöta särskilt begåvade barn och elever ===

Vad som är en särskild begåvning är inte helt lätt att definiera och personer med
särskild begåvning är olika. Flera definitioner av begreppet särskilt begåvad
används numera litteratur i ämnet. En användbar definition för skolsystemet är
att:\\
”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga
inom ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet. ” (Persson, 2015, s. 4)\\
En hög begåvning innebär inte enbart att den intellektuella utvecklingen går
osedvanligt snabbt med hjälp av en god minneskapacitet, logisk klarhet och
kognitiv snabbhet. Den kan även omfatta kreativitet, rättspatos, existentiell
medvetenhet och känslighet (Kreger Silverman, 2016).\\
Särskilt begåvade barn och elever har ofta ett rikt och välutvecklat språk. Inte
sällan har de lärt sig läsa tidigt och är goda läsare redan vid skolstart. Vidare har
de lätt att förstå abstrakta resonemang och uppvisar en nyfikenhet inom
domäner som inte är åldersadekvata. Existentiella frågor om livet, döden och
framtiden intresserar och lockar dem. De kan vara perfektionister och hellre
avstå från uppgifter än att de inte blir som de önskar (Kreger Silverman, 2016).\\
De förvånar ofta sina lärare genom att visa förmågor långt över sin ålder men
särskilt begåvade är inte nödvändigtvis högpresterande och högpresterande barn
och elever är inte alltid särskilt begåvade (Skolverket, 2019). Särskilt begåvade
elever som inte har en fungerande skolsituation kan utveckla ett problematiskt
beteende som går ut på att agera ut, spela pajas eller få utbrott. Andra sätt att
hantera en understimulerande undervisning kan vara passivitet, undandragande
och hemmasittande (Liljedahl, 2018). Därför är det betydelsefullt att särskilt
begåvade barn och elever uppmärksammas, inte minst för dem själva.\\

=== Pedagogisk bedömning === 

De obligatoriska bedömningsstöd som numera används i skolväsendet kan bidra
till att tidigt uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd. De kan även
användas för att uppmärksamma elever som behöver extra utmaningar. [ ... ]
Regeringen anser även att bedömningsstöden kan hjälpa till att identifiera elever
som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt
(Utbildningsutskottet, 2015).\\
\\
Andra möjligheter är att kartlägga elevens kunskapsutveckling i skolan genom
att göra en pedagogisk bedömning. En sådan kan med fördel göras av pedagoger
på olika stadier och ämneslärare i samarbete med specialpedagog. I
svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska finns
bedömningsmaterial som exempelvis gamla nationella prov på Skolverkets
hemsida. I andra ämnen kan bedömningen göras utifrån de kunskapskrav som
finns i läroplanen (Skolverket, 2011). En pedagogisk bedömning kan även göras
med prov som underlag och kan innebära att lärare får samarbeta med lärare på
högre stadier för att hitta rätt nivå på proven. Syftet är att ge riktlinjer för
undervisningens takt och nivå på innehållet (Kreger Silverman, 2016) men även
att kartlägga elevens intressen och styrkor för att ge eleven stimulerande
uppgifter (Liljedahl, 2018)5 (10)\\
\\
Skolpsykologer kan men behöver inte göra begåvningsutredning av barn/elever
som antas ha en särskild begåvning eftersom ingen diagnos eller utredning krävs
för ge elever den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas optimalt
(Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2).\\

=== Bemöta särskilt begåvade barn och elever ===
Mycket troligt presterar barn och elever i miljöer där deras begåvning uppskattas
(Kreger Silverman, 2016). Pedagogers bemötande och förståelse blir därmed
betydelsefullt. Särskilt begåvade elever behöver precis som alla andra en
skolmiljö som präglas av delaktighet och bekräftelse (Persson, 2015). Särskilt
begåvade elever kan vara men är inte nödvändigtvis välfungerande. Därför blir
det viktigt med pedagogers skicklighet att förstå och respektfullt bemöta elever
med ett problematiskt beteende. Särskilt begåvade elever som inte får en
stimulerande undervisning eller förståelse i skolan kan utveckla utåtagerande
beteende i kombination med att de underpresterar (Liljedahl, 2018). En skicklig
pedagog ser också till att differentiera undervisningen så att även särskilt
begåvade elever får utmaningar som kräver en ansträngning. Risken blir annars
att särskilt begåvade elever presterar på en hög nivå utan att behöva anstränga
sig och därmed inte lär sig studieteknik eller att hantera motgångar (Pettersson,
2017).\\

=== Organisatorisk och pedagogisk differentiering ===
Undervisning av särskilt begåvade elever kan organiseras och differentieras på
olika sätt. Skolans styrdokument öppnar upp för flera alternativ men kräver ett
ansvarstagande av huvudman, rektor, arbetslag och den enskilde pedagogen. En
differentierad undervisning som tillgodoser varje elevs behov kräver insatser på
alla nivåer i utbildningssystemet (Skolverket, 2019).\\

=== Organisatorisk differentiering ===
Barn och elever med särskild begåvning behöver både stöd och stimulans för att
lära och utvecklas. Denna grupp elever följer oftast inte gängse progression i
utbildningssystemet utan arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga (SKL,
2016). Acceleration kan även innebära att eleven hoppar över årskurser för att
undervisas i en högre årskurs i ett eller flera ämnen under någon eller flera
lektioner i veckan (Petterson & Wistedt, 2013). Acceleration kan även innebära
att eleven helt flyttar upp en eller flera årskurser eller att elevens skolstart
tidigareläggs (Liljedahl, 2018).\\
\\
Tidig skolstart är en åtgärd som på ett icke ingripande sätt ger särskilt begåvade
barn möjlighet till ett lärande på en högre nivå. Att hoppa över klasser tidigt har
i forskning visat sig gynna elevers prestationer matematik och läsning men även
mående och social utveckling. Val av tidpunkt för att hoppa över klasser är
betydelsefull och forskning antyder att för flickor är en tidig insats viktigare än
för pojkar. Orsaken är enligt forskning att pojkar mognar senare och insatsen
kan bidra till utanförskap om den genomförs tidigare än årskurs 3. (Kreger
Silverman, 2016).\\
\\
Forskning visar att acceleration är ett genomförbart alternativ för dessa barn och
elever både socialt och kunskapsmässigt. Särskilt begåvade elever som får arbeta
och utvecklas i sin egen takt upplever i högre grad att de är socialt accepterade
än de som inte fått samma möjlighet. En betydelsefull förutsättning är elevens
egen önskan att hoppa över klasser. De elever som inte själv önskat att hoppa
över årskurser har i högre grad sociala anpassningssvårigheter än de som
accelererat utifrån eget önskemål (Kreger Silverman, 2016). Om eleven nått de
kunskapskrav som minst ska nås i grundskolan upphör skolplikten och eleven
kan fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram (Skollagen, 2010:800. Kapitel 2
paragraf 14).\\
\\
Att bilda undervisningsgrupper för särskilt begåvade elever ger möjlighet att få
en undervisning tillsammans med andra som har liknande intellektuella
förutsättningar. Denna lösning kallas i internationell litteratur för grouping
(Petterson & Wistedt, 2013). Samspel med andra ökar lusten att lära och ger
möjlighet att etablera kamratrelationer. En känsla av isolering och ensamhet är
kännetecknande för särskilt begåvade barn och elever. Studier visar emellertid
att elever som getts möjlighet att lära med jämbördiga i organiserade grupper
inte skiljer sig åt vad gäller känsla av isolering från genomsnittliga elever (Kreger
Silverman, 2016). En sådan organisation kan ske på kommunnivå men även på
en skola.\\

=== Pedagogisk differentiering ===
Undervisning av högt begåvade elever kan ha berikande inslag och breddande.
Berikande inslag är vad som kan liknas fördjupning i ämnesstoff eller
ämnesförmågor. Berikning innebär att eleven får möjlighet till att fördjupa sig när
det obligatoriska momentet redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha
anknytning till elevens färdigheter och behov. Berikning kan bland annat innebära
att eleven får arbeta med mer avancerade undervisningsmoment eller får göra ett
fördjupningsarbete inom ett intresseområde. Särskilt begåvade barn och elever
behöver en differentierad undervisning med uppgifter på en högre
abstraktionsnivå och möjligheter att lära i sin takt. Vidare behöver de en
undervisning av undersökande karaktär där öppna frågor undersöks och
resoneras om (Liljedahl, 2018).\\
\\
Språkundervisning kan exempelvis grunda sig i uppgifter som synliggör språkets
dubbelheter och alternativa betydelser. Fokus bör ligga på att läsa texter och
analysera dem utifrån underliggande budskap och utifrån flera aspekter.
Läsundervisningen bör erbjuda en variation av texttyper såsom självbiografier,
dikter, artiklar, sångtexter och noveller. Texterna kan beröra livsfrågor, innehålla
humor och andras livserfarenheter (Skolverket, 2019).\\
\\
I matematik kan arbete med att lösa öppna problem utveckla förmåga att
kommunicera och resonera i ämnet. Lusten och drivkraften att lösa tankenötter,
kluringar och gåtor kan ofta ses hos särskilt begåvade barn och elever. Mindre
tid bör läggas på träning av att skriva snygga siffror (Skolverket, 2019) Berikande
undervisning kan ges i klassrummet men även av en mentor som är särskilt
ämnesdidaktiskt skicklig (Kreger Silverman, 2016).\\
\\
En mentor kan även vara en samtalspartner som handleder eleven genom
skolsystemet och både ger socialt stöd som akademiskt. En lärare som även har
ett mentorsuppdrag mot eleven kan vara den som sätter mål för lärandet, ser
över undervisningens nivå, anpassar uppgifter, läxor och bedömningsformer
samt har övergripande ansvar för att organisera elevens skolgång (Liljedahl,
2018).7 (10)\\
\\
Breddande undervisning kan innebära att undervisa om stoff som inte ingår i det
centrala innehållet men som bedöms vara av den art att elevens lärande kan
stimuleras och motivationen behållas (Petterson & Wistedt, 2013).\\
\\
Att lärare, rektorer och skolor samverkar för att ge särskilt begåvade barn och
elever en skolgång som medför både kunskapsmässig och social utveckling är
tydligt. Lärare behöver en samsyn kring pedagogiska strategier för att
uppmärksamma och nå elever som är särskilt begåvade. Rektorer behöver
samverka för att öppna upp mellan årskurser, skolformer och högre utbildning.
För att utveckla arbetet med att öka utbildningssystemets förmåga att tillgodose
särskilda barns och elevers behov krävs fortbildning av skolledare och
skolpersonal (Liljedahl, 2018).\\

=== Förslag till kompetenshöjande insatser ===
A. Rektorer och biträdande rektorer\\
• FORM: Information och diskussion vid stadienätverk, en gång per år\\
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1 och 2) samt häftena 1:3\\
Organisatorisk och pedagogisk differentiering och 1:4 Att ge förutsättningar för
skolornas arbete\\
• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare\\
• TIDSÅTGÅNG: 1 h\\
B. Förstelärare (nivå 2), utvecklingslärare och MSU\\
• FORM: Workshop vid utvecklingslärarmöte\\
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1\\
Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade
barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever\\
• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare\\
• TIDSÅTGÅNG: 1,5 h\\
C. Förskole- och grundskolepersonal\\
• FORM: Information och diskussion vid möten med ämnes- och
pedagogiska utvecklingsgrupper\\
• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1\\
Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade
barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever\\
• ANSVARIG: Gruppledare för ämnes- och pedagogiska
utvecklingsgrupper\\
• TIDSÅTGÅNG: 0,5 h (kortversion av B)\\
D. Förskole- och grundskolepersonal
(inkl. lokal elevhälsa och SYV)\\
• FORM: APT-tid, konferenstid och/eller studiedagar\\
• INNEHÅLL: Skolverkets -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade
elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1 Inledning - att uppmärksamma de
särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade barn i skolan och 2:1 Att
undervisa särskilt begåvade elever\\
• ANSVARIG: rektor/bitr. rektor, förstelärare\\
• TIDSÅTGÅNG: 3 h9 (10)\\

== Referenser ===
Kreger Silverman, L. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur och kultur\\
Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade elever. – pedagogens utmaning och möjlighet.\\
Stockholm: Gothia fortbildning.\\
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22.\\
Stockholm: Skolverket.\\
Pettersson, E. & Wistedt, I. (2011). Barns matematiska förmågor − och hur de
utvecklas. Lund: Studentlitteratur.\\
Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Lund: Studentlitteratur\\
Pettersson, E & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan
utvecklas. Stockholm: Studentlitteratur.\\
Persson, R. (2015). Tre korta texter om särskilt begåvade barn i den svenska skolan.
LÄNK\\
Hämtad 7 oktober 2022.\\
SKL (2016). Vägledning för särskilt begåvade barn och elever 2016.
LÄNK\\
Hämtad 7 oktober 2022.\\
Skolverket. (2019). Särskilt begåvade elever. Stödmaterial.\\
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-
arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever. Hämtad 31 oktober 2019.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.\\v
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU4, Obligatoriska bedömningsstöd i
årskurs 1. https://data.riksdagen.se/fil/BC28D88E-77C5-45F6-99A3-
A5C49D59B440. Hämtad 31 oktober 2019.\\