Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- kalmar-kommuns-handlingsplan-pdf [2024/11/01 10:00] – raderad - extern redigering (Okänt datum) 127.0.0.1
+++ kalmar-kommuns-handlingsplan-pdf [2024/11/01 10:02] (aktuell) – anita
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+====== KALMAR KOMMUNS HANDLINGSPLAN ======
+(kopia av deras pdf)\\
+UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK\\
+Fastställt av Dokumentansvarig  Mats Linde & Clas Wolke 2022-10-07\\
+**Vägledning - Särskilt begåvade barn och elever 2022-2023**
+== INLEDNING ==
+Särskilt begåvade barn och elever behöver en undervisning som ger dem
+möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolans ansvar för att
+organisera en undervisning så att dessa behov kan tillgodoses står i
+styrdokumentens formuleringar om att elever som lätt når de kunskapskrav
+som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i
+sin kunskapsutveckling (Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2).
+Denna vägledning innehåller beskrivningar av hur särskilt begåvade barn och
+elever kan uppmärksammas och betydelsen av pedagogers kompetens av att
+möta och förstå dessa barn och elever. Vidare beskrivs hur undervisning kan
+differentieras genom organisation och innehåll för att stimulera särskilt
+begåvade barn och elever. Vägledningen vänder sig till pedagoger i förskola,
+förskoleklass, fritidshem och grundskola och utgår från vetenskaplig litteratur
+och styrdokument för de olika skolformerna.
+=== Syfte med vägledningen ===
+Vägledningens tre syften är att:\\
+• Ge riktlinjer hur barn och elever med särskild begåvning kan
+uppmärksammas och bemötas.\\
+• Beskriva hur undervisning av särskilt begåvade barn och elever kan
+differentieras, organisatoriskt och pedagogiskt.\\
+• Beskriva de kompetenshöjande insatser som huvudmannen ansvarar för.\\
+=== Uppmärksamma och bemöta särskilt begåvade barn och elever ===
+Vad som är en särskild begåvning är inte helt lätt att definiera och personer med
+särskild begåvning är olika. Flera definitioner av begreppet särskilt begåvad
+används numera litteratur i ämnet. En användbar definition för skolsystemet är
+att:\\
+”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga
+inom ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet. ” (Persson, 2015, s. 4)\\
+En hög begåvning innebär inte enbart att den intellektuella utvecklingen går
+osedvanligt snabbt med hjälp av en god minneskapacitet, logisk klarhet och
+kognitiv snabbhet. Den kan även omfatta kreativitet, rättspatos, existentiell
+medvetenhet och känslighet (Kreger Silverman, 2016).\\
+Särskilt begåvade barn och elever har ofta ett rikt och välutvecklat språk. Inte
+sällan har de lärt sig läsa tidigt och är goda läsare redan vid skolstart. Vidare har
+de lätt att förstå abstrakta resonemang och uppvisar en nyfikenhet inom
+domäner som inte är åldersadekvata. Existentiella frågor om livet, döden och
+framtiden intresserar och lockar dem. De kan vara perfektionister och hellre
+avstå från uppgifter än att de inte blir som de önskar (Kreger Silverman, 2016).\\
+De förvånar ofta sina lärare genom att visa förmågor långt över sin ålder men
+särskilt begåvade är inte nödvändigtvis högpresterande och högpresterande barn
+och elever är inte alltid särskilt begåvade (Skolverket, 2019). Särskilt begåvade
+elever som inte har en fungerande skolsituation kan utveckla ett problematiskt
+beteende som går ut på att agera ut, spela pajas eller få utbrott. Andra sätt att
+hantera en understimulerande undervisning kan vara passivitet, undandragande
+och hemmasittande (Liljedahl, 2018). Därför är det betydelsefullt att särskilt
+begåvade barn och elever uppmärksammas, inte minst för dem själva.\\
+=== Pedagogisk bedömning ===
+De obligatoriska bedömningsstöd som numera används i skolväsendet kan bidra
+till att tidigt uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd. De kan även
+användas för att uppmärksamma elever som behöver extra utmaningar. [ ... ]
+Regeringen anser även att bedömningsstöden kan hjälpa till att identifiera elever
+som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt
+(Utbildningsutskottet, 2015).\\
+\\
+Andra möjligheter är att kartlägga elevens kunskapsutveckling i skolan genom
+att göra en pedagogisk bedömning. En sådan kan med fördel göras av pedagoger
+på olika stadier och ämneslärare i samarbete med specialpedagog. I
+svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska finns
+bedömningsmaterial som exempelvis gamla nationella prov på Skolverkets
+hemsida. I andra ämnen kan bedömningen göras utifrån de kunskapskrav som
+finns i läroplanen (Skolverket, 2011). En pedagogisk bedömning kan även göras
+med prov som underlag och kan innebära att lärare får samarbeta med lärare på
+högre stadier för att hitta rätt nivå på proven. Syftet är att ge riktlinjer för
+undervisningens takt och nivå på innehållet (Kreger Silverman, 2016) men även
+att kartlägga elevens intressen och styrkor för att ge eleven stimulerande
+uppgifter (Liljedahl, 2018)5 (10)\\
+\\
+Skolpsykologer kan men behöver inte göra begåvningsutredning av barn/elever
+som antas ha en särskild begåvning eftersom ingen diagnos eller utredning krävs
+för ge elever den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas optimalt
+(Skollag 2010:800, kap 3 paragraf 2).\\
+=== Bemöta särskilt begåvade barn och elever ===
+Mycket troligt presterar barn och elever i miljöer där deras begåvning uppskattas
+(Kreger Silverman, 2016). Pedagogers bemötande och förståelse blir därmed
+betydelsefullt. Särskilt begåvade elever behöver precis som alla andra en
+skolmiljö som präglas av delaktighet och bekräftelse (Persson, 2015). Särskilt
+begåvade elever kan vara men är inte nödvändigtvis välfungerande. Därför blir
+det viktigt med pedagogers skicklighet att förstå och respektfullt bemöta elever
+med ett problematiskt beteende. Särskilt begåvade elever som inte får en
+stimulerande undervisning eller förståelse i skolan kan utveckla utåtagerande
+beteende i kombination med att de underpresterar (Liljedahl, 2018). En skicklig
+pedagog ser också till att differentiera undervisningen så att även särskilt
+begåvade elever får utmaningar som kräver en ansträngning. Risken blir annars
+att särskilt begåvade elever presterar på en hög nivå utan att behöva anstränga
+sig och därmed inte lär sig studieteknik eller att hantera motgångar (Pettersson,
+).\\
+=== Organisatorisk och pedagogisk differentiering ===
+Undervisning av särskilt begåvade elever kan organiseras och differentieras på
+olika sätt. Skolans styrdokument öppnar upp för flera alternativ men kräver ett
+ansvarstagande av huvudman, rektor, arbetslag och den enskilde pedagogen. En
+differentierad undervisning som tillgodoser varje elevs behov kräver insatser på
+alla nivåer i utbildningssystemet (Skolverket, 2019).\\
+=== Organisatorisk differentiering ===
+Barn och elever med särskild begåvning behöver både stöd och stimulans för att
+lära och utvecklas. Denna grupp elever följer oftast inte gängse progression i
+utbildningssystemet utan arbetar i en snabbare takt än sina jämnåriga (SKL,
+). Acceleration kan även innebära att eleven hoppar över årskurser för att
+undervisas i en högre årskurs i ett eller flera ämnen under någon eller flera
+lektioner i veckan (Petterson & Wistedt, 2013). Acceleration kan även innebära
+att eleven helt flyttar upp en eller flera årskurser eller att elevens skolstart
+tidigareläggs (Liljedahl, 2018).\\
+\\
+Tidig skolstart är en åtgärd som på ett icke ingripande sätt ger särskilt begåvade
+barn möjlighet till ett lärande på en högre nivå. Att hoppa över klasser tidigt har
+i forskning visat sig gynna elevers prestationer matematik och läsning men även
+mående och social utveckling. Val av tidpunkt för att hoppa över klasser är
+betydelsefull och forskning antyder att för flickor är en tidig insats viktigare än
+för pojkar. Orsaken är enligt forskning att pojkar mognar senare och insatsen
+kan bidra till utanförskap om den genomförs tidigare än årskurs 3. (Kreger
+Silverman, 2016).\\
+\\
+Forskning visar att acceleration är ett genomförbart alternativ för dessa barn och
+elever både socialt och kunskapsmässigt. Särskilt begåvade elever som får arbeta
+och utvecklas i sin egen takt upplever i högre grad att de är socialt accepterade
+än de som inte fått samma möjlighet. En betydelsefull förutsättning är elevens
+egen önskan att hoppa över klasser. De elever som inte själv önskat att hoppa
+över årskurser har i högre grad sociala anpassningssvårigheter än de som
+accelererat utifrån eget önskemål (Kreger Silverman, 2016). Om eleven nått de
+kunskapskrav som minst ska nås i grundskolan upphör skolplikten och eleven
+kan fortsätta på ett nationellt gymnasieprogram (Skollagen, 2010:800. Kapitel 2
+paragraf 14).\\
+\\
+Att bilda undervisningsgrupper för särskilt begåvade elever ger möjlighet att få
+en undervisning tillsammans med andra som har liknande intellektuella
+förutsättningar. Denna lösning kallas i internationell litteratur för grouping
+(Petterson & Wistedt, 2013). Samspel med andra ökar lusten att lära och ger
+möjlighet att etablera kamratrelationer. En känsla av isolering och ensamhet är
+kännetecknande för särskilt begåvade barn och elever. Studier visar emellertid
+att elever som getts möjlighet att lära med jämbördiga i organiserade grupper
+inte skiljer sig åt vad gäller känsla av isolering från genomsnittliga elever (Kreger
+Silverman, 2016). En sådan organisation kan ske på kommunnivå men även på
+en skola.\\
+=== Pedagogisk differentiering ===
+Undervisning av högt begåvade elever kan ha berikande inslag och breddande.
+Berikande inslag är vad som kan liknas fördjupning i ämnesstoff eller
+ämnesförmågor. Berikning innebär att eleven får möjlighet till att fördjupa sig när
+det obligatoriska momentet redan behärskas. Det extra lärostoffet bör dock ha
+anknytning till elevens färdigheter och behov. Berikning kan bland annat innebära
+att eleven får arbeta med mer avancerade undervisningsmoment eller får göra ett
+fördjupningsarbete inom ett intresseområde. Särskilt begåvade barn och elever
+behöver en differentierad undervisning med uppgifter på en högre
+abstraktionsnivå och möjligheter att lära i sin takt. Vidare behöver de en
+undervisning av undersökande karaktär där öppna frågor undersöks och
+resoneras om (Liljedahl, 2018).\\
+\\
+Språkundervisning kan exempelvis grunda sig i uppgifter som synliggör språkets
+dubbelheter och alternativa betydelser. Fokus bör ligga på att läsa texter och
+analysera dem utifrån underliggande budskap och utifrån flera aspekter.
+Läsundervisningen bör erbjuda en variation av texttyper såsom självbiografier,
+dikter, artiklar, sångtexter och noveller. Texterna kan beröra livsfrågor, innehålla
+humor och andras livserfarenheter (Skolverket, 2019).\\
+\\
+I matematik kan arbete med att lösa öppna problem utveckla förmåga att
+kommunicera och resonera i ämnet. Lusten och drivkraften att lösa tankenötter,
+kluringar och gåtor kan ofta ses hos särskilt begåvade barn och elever. Mindre
+tid bör läggas på träning av att skriva snygga siffror (Skolverket, 2019) Berikande
+undervisning kan ges i klassrummet men även av en mentor som är särskilt
+ämnesdidaktiskt skicklig (Kreger Silverman, 2016).\\
+\\
+En mentor kan även vara en samtalspartner som handleder eleven genom
+skolsystemet och både ger socialt stöd som akademiskt. En lärare som även har
+ett mentorsuppdrag mot eleven kan vara den som sätter mål för lärandet, ser
+över undervisningens nivå, anpassar uppgifter, läxor och bedömningsformer
+samt har övergripande ansvar för att organisera elevens skolgång (Liljedahl,
+).7 (10)\\
+\\
+Breddande undervisning kan innebära att undervisa om stoff som inte ingår i det
+centrala innehållet men som bedöms vara av den art att elevens lärande kan
+stimuleras och motivationen behållas (Petterson & Wistedt, 2013).\\
+\\
+Att lärare, rektorer och skolor samverkar för att ge särskilt begåvade barn och
+elever en skolgång som medför både kunskapsmässig och social utveckling är
+tydligt. Lärare behöver en samsyn kring pedagogiska strategier för att
+uppmärksamma och nå elever som är särskilt begåvade. Rektorer behöver
+samverka för att öppna upp mellan årskurser, skolformer och högre utbildning.
+För att utveckla arbetet med att öka utbildningssystemets förmåga att tillgodose
+särskilda barns och elevers behov krävs fortbildning av skolledare och
+skolpersonal (Liljedahl, 2018).\\
+=== Förslag till kompetenshöjande insatser ===
+A. Rektorer och biträdande rektorer\\
+• FORM: Information och diskussion vid stadienätverk, en gång per år\\
+• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
+stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1 och 2) samt häftena 1:3\\
+Organisatorisk och pedagogisk differentiering och 1:4 Att ge förutsättningar för
+skolornas arbete\\
+• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare\\
+• TIDSÅTGÅNG: 1 h\\
+B. Förstelärare (nivå 2), utvecklingslärare och MSU\\
+• FORM: Workshop vid utvecklingslärarmöte\\
+• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
+stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1\\
+Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade
+barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever\\
+• ANSVARIG: Verksamhetsutvecklare och utvecklingslärare\\
+• TIDSÅTGÅNG: 1,5 h\\
+C. Förskole- och grundskolepersonal\\
+• FORM: Information och diskussion vid möten med ämnes- och
+pedagogiska utvecklingsgrupper\\
+• INNEHÅLL: Vägledningen och Skolverkets material -Studiepaket till
+stödmaterial om särskilt begåvade elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1\\
+Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade
+barn i skolan och 2:1 Att undervisa särskilt begåvade elever\\
+• ANSVARIG: Gruppledare för ämnes- och pedagogiska
+utvecklingsgrupper\\
+• TIDSÅTGÅNG: 0,5 h (kortversion av B)\\
+D. Förskole- och grundskolepersonal
+(inkl. lokal elevhälsa och SYV)\\
+• FORM: APT-tid, konferenstid och/eller studiedagar\\
+• INNEHÅLL: Skolverkets -Studiepaket till stödmaterial om särskilt begåvade
+elever (Del 1, 2 och 3) samt häftena 1:1 Inledning - att uppmärksamma de
+särskilt begåvade eleverna, 1:2 Särskilt begåvade barn i skolan och 2:1 Att
+undervisa särskilt begåvade elever\\
+• ANSVARIG: rektor/bitr. rektor, förstelärare\\
+• TIDSÅTGÅNG: 3 h9 (10)\\
+== Referenser ===
+Kreger Silverman, L. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur och kultur\\
+Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade elever. – pedagogens utmaning och möjlighet.\\
+Stockholm: Gothia fortbildning.\\
+Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22.\\
+Stockholm: Skolverket.\\
+Pettersson, E. & Wistedt, I. (2011). Barns matematiska förmågor − och hur de
+utvecklas. Lund: Studentlitteratur.\\
+Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Lund: Studentlitteratur\\
+Pettersson, E & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan
+utvecklas. Stockholm: Studentlitteratur.\\
+Persson, R. (2015). Tre korta texter om särskilt begåvade barn i den svenska skolan.
+LÄNK\\
+Hämtad 7 oktober 2022.\\
+SKL (2016). Vägledning för särskilt begåvade barn och elever 2016.
+LÄNK\\
+Hämtad 7 oktober 2022.\\
+Skolverket. (2019). Särskilt begåvade elever. Stödmaterial.\\
+https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-
+arbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever. Hämtad 31 oktober 2019.
+Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.\\v
+Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU4, Obligatoriska bedömningsstöd i
+årskurs 1. https://data.riksdagen.se/fil/BC28D88E-77C5-45F6-99A3-
+A5C49D59B440. Hämtad 31 oktober 2019.\\