Anita Kullander leg. psykolog

Denna sida är skrivskyddad. Du kan titta på källkoden, men inte ändra den. Kontakta administratören om du anser att du bör kunna ändra sidan.
====== Innan man remitterar ett särskilt begåvat barn för ADHD-utredning ======

av Sharon Lind, M.S. Ed.(1996) Översättning av Anita Kullander\\

[[https://www.sengifted.org/post/before-referring-a-gifted-child-for-add-adhd-evaluation]]\\

<html>
<figure style="float: right; margin-left: 1em">
</html>
{{:undefined:tankvart_if_you_have_told_a_child_a_thousand_times...jpg?330|}}
<html>
<figcaption style="clear: right; max-width: 330px">
</html>
<html>
</figcaption></figure>
</html>
Föräldrar och lärare som undervisar särskilt begåvade elever blir allt oftare ombedda att lära barnen att anpassa sig  till ett antal sociala normer av acceptabelt beteende och prestation  – för att slipa lite på kanterna för att passa in i det ”normala” runda hålet. Spontanitet, vetgirighet, fantasi, obegränsad entusiasm och känslighet hålls tillbaka för att skapa lugnare, tystare och mer kontrollerade miljöer i skolan. En förlängning av denna trend speglas i den ökning av remitteringar för medicinsk utredning av särskilt begåvade barn, för ADHD (uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet). 

Det råder inget tvivel om att särskilt begåvade barn vars ”olämpliga beteende” kan vara ett resultat av att vara högt begåvad och/eller intensiv.

Denna intensitet kopplat till klassrumsmiljön och studieplanen som inte möter den särskilt begåvades, divergenta, kreativa, eller randomiserade inlärning, kan leda till att man missbedömer många barn med ADHD. 

För att undvika felbedömning av särskilt begåvade barn kan föräldrar och utbildare genomföra följande checklista som hjälp att avgöra om man ska remittera till medicinsk eller psykologisk utredning. 

Checklistan finns på följande länk (översättning till svenska finns i e-boken [[e-bok-utanfor-ramarna-2018|Utanför Ramarna]])\\
[[https://www.sengifted.org/post/before-referring-a-gifted-child-for-add-adhd-evaluation]]\\